Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Inget konstigt, eller?


De mörkaste rummen längst in


Det gamla huset står invid vägen
Gulmålat vaktat av björk och syrén
Det varma ljuset gör mig benägen
Att vilja se förbi räcket framför entrén

Den som tog över nu fram på våren
Har inte sparat på svetten för att göra sin sak
Allt han behöver har överlevt åren
Och sitter i murstock väggar och tak

Mycket är klart nu och hon ser bra ut
Kanske bättre än någonsin sedd från mitt håll
Är blott och bart ju när allt skall ta slut
Förgänglig som mannen och utan kontroll

Men just nu idag vacker och renad
Tycks hon säga till världen våga och vinn
Och just nu vet jag där jag står förstenad
Att jag vill besöka dem mörkaste rummen längst in




Fri vers av Uffe Agnetun
Läst 230 gånger
Publicerad 2006-05-29 21:08



Bookmark and Share


  stefan.g
Den var bra, den var nästan lite låt över den. Skulle inte förvåna mig om du spelar musik. Tack för läsningen!
2006-05-29
  > Nästa text
< Föregående

Uffe Agnetun
Uffe Agnetun