I vår tid nu när skogar
och marker skövlas och missbrukas,
då djur och växter trängs
undan och vanhedras
så sitter jag och minns från
min barndom en vacker fjäril.
En fjäril alldeles klarblå,
en fjäril jag ville se närmare på.
Men jag minns också
att det råkade bli som så
att jag bröt av dess ena vinge.
Åh Gud vad jag kände mig usel,
jag som ville sett den flyga en gång till.
Men det kvittar vad man vill.
Skamset och sorgset
gjorde jag processen kort
och såg fjärilens liv flyga bort.
Men jag minns det var en
vacker fjäril, och jag minns
att jag lärde mig
att livet är skört och att naturen
ej går tillräckligt ömt att vårda,
och att varsamhet är en dygd.