Du var långt från ditt hem och din far,
du hade fått flytta ända till Järvsö.
Nån tro om en framtid hade du knappast kvar,
du sändes bort för att sakta förtvina och dö.

Engla Maria Flygare, så hette du
och jag ser dig här på en gammal bild.
Året är 1906, det är länge sen nu
och din blick synes mig sorgsen och mild.

På kyrkogården vilar dina bröder och din mor
och du har själv blott fem somrar kvar.
Du är tolv år och kommer aldrig att bli stor,
från din familj klarade sig blott din far.

Likt flera av de äldre kvinnorna bredvid
är ditt ansikte förhärjat av det hemska.
Det fanns ingen räddning och ingen framtid
för en liten flicka med spetälska.

Engla Maria Flygare, så hette du
och folk ska minnas ditt öde och ditt vackra namn.
Året var 1906 och det var länge sen nu
dödens ängel tryggt tog dig i sin famn.








Än idag finns spetälskan kvar på många håll i världen,
trots att den numera relativt lätt går att bota,
och har gått att bota i många decennier.
Ett starkt underbetyg för mänskligheten.