Vad tänker vi på när vi kliver upp om morgonen?

Varje soluppgång är en ny tid
Och varje solnedgång är ett gammalt slut

Att vandra genom andras tomrum fyller mitt hjärta med sorg och smärta
Bortskämda av vardagens klarhet glömmer de att leva
När kommer de att upptäcka att de har försummat livet på intet?
Kommer de att upptäcka?

Vi har så mycket att vakna för

Varje dag har så mycket att ge
Den kan visa oss himlen
Låta oss vandra genom färgglada ängar
Leda oss till varandra
Och smeka oss med ljuva vindar

Den kan ge oss spänning
Den kan ge oss ro
Den kan ge oss skönhet
Den kan ge oss allt, om vi bara tror

Men vem ska lära oss att älska livet?

Du, min käraste och allra bästa vän
Du gav mig allt och mer
Du gav mig friheten
Du lärde mig älska

Men lärde du mig att uppskatta?

Försummade jag livet då jag njöt och vandrade på krusigt moln?
Försummade jag livet då jag kanske inte njöt tillräckligt då jag vandrade på krusigt moln?
Försummade jag livet då jag bad om mer?

Någon sade att den som inte känner lidelse
Känner heller inte någon medkänsla

Påven Gregor sade att de sju dödssynderna som för en till helvetet är
Högmod
Girighet
Lust
Avund
Frosseri
Vrede och
Likgiltighet

Mitt Allt, gör du mig fulländad?