varje gång jag var på väg

norrut

ville jag att du skulle möta mig

den där jävla nåden

att stilla bedja om

vår oregelbundna andning

ansikte mot ansikte

det var smältvatten och saliv

kaffe som aldrig dracks

en nyvunnen nakenhet

inför livet och oss själva

jag hänger kvar i en sedan länge

bortstädad oktoberfest

letar hårstrån efter dig

i flera dagar efter att du skyndat dig till bussen