avståndet mellan killarney och tjärnmyrberget

har aldrig varit kortare

än den enda natt vi delade

och det är i oktober allt händer

rasmus på tågluffen

är fri som en fågel

och längst ner i ryggsäcken

ligger hemingway på sidan

kniper med ena ögat

ser rakt igenom mej med det andra

reser på lånad tid

stulet pass

mellan de här nätterna

med sitt säregna ljus

som bär sina egna löften

och det längsta av mörker

jag går mot vinden

den nordvästliga

på mina breddgrader

har inland och fjälltrakter rotat sej

varje vinter har sin storm

här ligger minnen av dej

som snön på kilimanjaro

det är när jag rör mig

i det långa mörkret

som jag vågar se oss i ögonen

läsa mellan alla dessa rader