Han var ensam i ackumulatorn
När ryska spelet brast
Riposttranspondern dog och stabilisatorn
Gav bara tre nåtar över babords kast
Inte gripas av panik nu
Det tänkte han stilla
Jag har min fyrtioåtta - trettiosju
Och det är inte illa

Jag har arton burkar lutbesk
Och en brytnyckel dimension tre
Jag kan ta mig till ålpunds bänkfresk
Och ut genom slussen på kajplats C
Men då slog det honom hårt
Som en blixt slog tanken till
Filip stod med en rumpelkårt
Och borrade i Rachmanovs sigill

Om inte varning kom fram i tid
Var Filips chanser små
Och man kan aldrig finna frid
Om man sviker vänner så
Så han tog på sig sopovmask
Liptonsele och bitter trum
Och gav sig av på vandring rask
Till ovetande Filip i ripostertankens rum

Varpakondensatorn var redan halvtom
När han nådde fram till franska båset
Och efter att ha sågat av en kvartsbom
Var nivån i kondensatorn farligt nära låset
Han tog sig under finska frännen
Och nådde till Rachmanovs sigill
Men ingenstans fann han vännen
Bara resterna av Filips routingbara grill

Rosta mina rötter skrek han
Var kan det tryffelsvinet vara
Filip är ingen smygman
Som låtsas jobba bara
Förtvivlan var ett faktum
När vännen kom under bleka buggen
Och lyckan vände i ett tankrum
Han hade bara vart på muggen

Så tillsammans genom vita schakten
Genom valperrök och stroboskopdamm
Tog de sig fram till bolagsvakten
Två figurer täckta av blyslam
Filip räddad undan nöden
Till trygghet genom rök
Tänk att va så nära döden
På grund av ett toalettbesök