urtvättade jeans och martens
standard ungdom idag
hittar en tjej som man kan erövra
oavsett vilket kön man har
är det inte otroligt älskade du
att vi sitter här av samma anledning
men inte har sagt ett ord till varandra
byter assietter och koppar
du får mitt och jag får ditt
ditt är mitt och mitt är ditt

du är min

låter håret växa ut
låter naglarna va korta
svarta under
omålade
jag vet vad du har gjort
med de där fingrarna
bjud mig
så får du mig som jag är

tänk så många i denna värld
darling
som också förstört sina liv med piller
tänk så många jag råkar förstöra
med alla piller
och det regnar idag
men det gör mig glad
för solen skiner endast
när gud måste kompensera för att han tagit någon vacker från denna jord

om jag vet att jag slår någon på käften
köper upp hela min lön första dagen medvetet
om jag alltid skrattar när du gråter
eller inser att alla män jag gillar
blivit misshandlade som barn
men trots detta
går i samma mönster för alltid
är det då man är förlorad
eller är det då man är riktigt svår

det är då en aldrig mer får se sin käraste

tror att jag kommer rädda världen
från det lokala kaféet
eller ettan i förorten där hon bor
genom att tänka bra tankar
men inte har några muskler kvar
så handlingen endast går på repeat
här i mig

jag tänker att det finns väldigt mycket
att anmärka
på dagens indiepoppare
som sitter bredvid
som aldrig förlorat eller svultit
men slår mig på käften
för ingen kan förstå någon
och om man aldrig lidit
så lider man väldigt lätt

tittar på läppar som rör sig
i takt till musiken
det blonda håret
pennan i handen
räddar dig eller hur?
vill fråga dig
men öppnar inte munnen
endast amfetamin kan få mig

så vrång som man blir
av ett år på tjack
och en vecka nykter
när man inte längre finner ord
när man inte längre säger dem högt
utan de bara hamnar på papper