Spöktimman stod stilla, fiskarna satt stilla, älvströmmen låg stilla. Så plötsligt kom åskskuren, det rysligt rejäla regndundret som satte fart på hela historiens slumrande intrig. Nu rusade /simmade/ allihop mot U-båtsliknande farkosten som flutit upp på åkerbärstuvorna. De försökte klättra in genom luckorna, ned bland dess maskinmässiga inälvor. Gerhard Gammelgädda låg redan därinne, döende på en militärgrön brits. De tre männen samt tre kvinnorna gled obegripligt blöta åt tusen kanter och ett håll. Deras osynkade kamp för livet kom farkosten att gunga ohyggligt ödesdigert. Till sist hade hela sällskapet sjunkit längs älven som en isolerad, ofantlig fisk. Vem styrde färden?