Hösten klev fram och fångade dagen
Lade sin arm om dess midja
Likt mannen i dansen med starka armar
Runt kvinnan sin tunn som en vidja

De virvlade runt i en sista dans
Innan sommaren sade farväl
De skildes åt i en känsla av höst
Men med sol som lyste likväl

Då fick du din vila då fann du din ro
Din resa på jorden var över
Du släpper så sakta ditt grepp om min arm
Om livet du ej längre behöver

Så liten du är där du ligger min mor
men hur varmt är inte ditt minne
Hösten har kommit, det finns gråt i mitt bröst
Men du, du finns kvar i mitt sinne