Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett utdrag ur en sinnessjuks dagbok pt 10

min far grät inte förr än hans son berättade för honom att han aldrig var där och jag grät inte förr än min bror berättade alla historier och känslor som var identiska min mina. För under alla dessa år trodde jag att det var jag som var känslig men insåg då att kanske hade någon huggit oss båda i ryggen som barn. Känner skam över att jag stänger in för för er vill jag skrika. Men jag finns inte kvar där inne för vem är jag, far, när jag knarkat bort det jag en gång var? Hugger min bror i magen genom att försvinna ut, kommer vi vara något mer någon annan gång eller är det slut nu? De tusen mil vi åkt tillsammans kommer aldrig återupplevas igen och kalla mig kall men våra själar slet ut oss far, när vi fick lära känna alla motorvägar och bensinmackar som försvann och byttes ut. Jag saknar er nu, önskar det fanns det där lilla kvar, det lilla du slet ut ut mig och min bror och kastade i medelhavet. Jag såg dig aldrig gråta, aldrig ens brista. Besvikelsens ögon mötte aldrig mig för den fastnade på min bror. Förlåt bror. Förlåt far. Jag var ett struligt barn. Byggde ångest och självhat bakom persienner och på balkonger medan min bror slog sig fram med nävar och kniv. Tomheten sitter där som ett hål. Det vackraste jag hade kommer dom ta. Min älskade och min räddare. Mina vänner och bekanta. Döden sveper er in en efter en. Det kan du väl intyga på bror, för vi valde nog denna vägen innan vi kunde gå. Innan vi kunde förstå vad dom kastade oss åt. Vill hem till mitt hem och önskar att jag kunde ändra allt som hänt. Saknar vårens lugn innan sommarens mani, saknar värme kärlek och harmoni. Höstens ensamhet nalkas igen här i de tomma drogrusen för att förbereda mig på vinterns känslomässiga apati. Lär känna alla dom som du hatar att jag känner. Kommer närmare kärnan nu och ni alla vet vad det betyder. Det är kanske ett adjö mina vänner eller bara ett tecken på att något kommer sitta i dig för alltid som kriminaliteten sitter i mitt blod. Lider och njuter av tyngden hemligheter bär. Växlar personlighet på order från denna fördömda stad jag fastnade i efter att döden punkterade mina däck och tömde mina fickor under hot. Universum bestämmer vilka som ska vara med varandra i slutet. Och den som du minst ska ha kommer du ta. Och dom kommer slita ditt hjärta i miljoner bitar och para ihop dig med den som du förstörde fler än ett liv med.




Prosa av kattdrottningen VIP
Läst 28 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2018-10-12 04:07



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

kattdrottningen
kattdrottningen VIP