Jag sitter tyst och stirrar ut genom mitt fönster
som jag gör precis varenda jävla natt
och kanske börjar jag se något av ett mönster
att dom jag älskar har mig av livet tatt

på dagarna vandrar jag runt i Stockholms alla gränder
med ryggen kutad och med skammen i min hand
och jag går runt på varje gata tills den vänder
sen tar jag 807:an till ensamhetens land

jag sitter ensam i min lägenhet och tänker
på hemska minnen och på da\'r vi aldrig fick
och jag hoppas att du mig en tanke skänker
att du minns mig som den dagen då du gick

med gråt i halsen och hundratals av frågor
om vad som hände med dig och med mig
alldeles nyss så var du eld och lågor
sen fick du syn på en mycket bättre tjej

och jag har ljugit för mig själv så många gånger
så jag inte längre vet varken ut eller in
men jag förnekar alla gånger jag har gråtit utav ånger
och alla gånger som du sagt att jag var din