och när jag vet att jag skulle kunna lära mig dina ciggtider
följa dina fotspår in i nattklubbsmörker
ut på stockholmsgator igen på vingliga ben
med min hand i din hand din tunga i min mun och
när jag skulle kunna spenderera nätter mellan ikeamönstradelakan
andas mot din rygg och räkna dina fräknar i morgonljuset

när jag vet att jag skulle kunna älska dig
det är då det känns riktigt orättvist
att inte ens mitt hjärta har vett att slå ett extra slag för dig