Jag går i skogen......ensam..men inte helt.
Jag bär så många med mig...som jag älskat.

Allt är så stilla...så plötsligt snabba vingar
En trast i trädet.....men jag hör så illa.....har man blivit äldre så kommer
nya gåvor...en del vill vi slippa.

Jag går i skogen, stannar...håller andan...skall han spela för mig?
Vet han att jag längtar efter skönhet som kan leda mörka tankar bort?

Silvertoner...Ocj jag hör dem tydligt.Han sjunger...läste mina tankar..
Jag tittar upp...
Blågrön himmel under trädens valv under stor kall måne.....
För visst....det är natt..

Långt i norr...rosa himmel....en ny dag föds bortom skogen..
En svag bris från norr. Från Fjärden mot Norrskog kommer kall bris.
Allt är så tyst....men vinden smeker löven...

Allt längtar efter regn...
Alla längtar.....
Silvertoner. Titta! Där är han....Koltrasten.
Mästersångaren....

Den ende som inte får skrivtorka....
Ständigt nya sånger...

Tystnad...
Grönt mjukt mörker....ändå ljus. Ett grönt skimmer..
En doft av evighet...och sedan tystnad..stillhet.

Jag läser mellan raderna....svårt att se...inga glasögon.
Men hennes ord..de sista minns jag så väl.

Lika vackra.....som jag var ful..
Hon sade.

"Kan trastar tänka?
Kan de höra skönheten i sången....är det för nöjes skull?
Eller ligger frun på ägg....och ruvar, lyssnar, väntar....."

Sen skrattade vi en liten stund. Det var sent..på dagen och i hennes liv.
Hon visste det men inte jag...så jag log och sade "Jag kommer senare i morgon men dom har ju öppet till sju..eller hur?" Sen gick jag...utan att veta..

Nu vet jag när jag går i skogen..
En fågel och den sjunger! Är det en trast...den flög så fort..nu är den borta.

Men stillheten är kvar ...Allt är så stilla....där kommer någon....
En gammal man med hund...som stretar i sitt koppel...en liten lurvig gul hund.
En främling i natten...inte ensam...inte rädd...Han nickar åt mig och säger..
"Hon drar mig...hon vet vad hon vill...ser åt mig, hör åt mig.
Jag log lite. "Är du bra på fåglar..en gång kunde jag höra dem...nu har jag stillheten kvar..