Jag vill...jag skall...jag måste..
Jag vill inte sluta hoppas.
Det är kallt, det är mörkt och alla våra skrivare ger upp.
Men jag vet "hoppet finns där".
Jag skall inte sluta kämpa.
Det är slit, det är släp, vi får inget sälja och åren går.
Men jag vet "hoppet lyser djupt inne bland mörka stammar
i en förtrollad skog....vi måste våga gå dit.
Jag måste få fortsätta "att hoppas"
För jag vet " hoppet är min stege". Kanske pinnarna ger vika. Kanske rädslan
för fallet ner mot hård verklighet blir hemskt...
Men jag vet "att verklighetens grå dag är en dröm"
En natt skall jag vakna ur drömmen och se att solen lyser.
Vi skall alla vakna och våga skriva igen.
Vi skall, för att vi vill....för att vi måste.
Överleva.....
För annars....
sviker vi alla....
Som minns..
Vännerna.....leken....kärleken...