Tänk om människor kunde
uppmuntra varandra mer..
säga vad duktig du är och
det där gjorde du så bra
ge komplimanger strö godhetsord
berömma bekräfta lyssna in..
självupptagenheten verkar vara viktigare
man pratar om sig själv sitt liv
sina upplevelser sina drömmar..
kanske är det så enkelt att
självkänslan är låg hos många
man måste hävda sig sträcka ut sina
vingar av uppmärksamhet
sätta sig själv i centrum..
människor är ett svårt kapitel
komplicerade egon som är ute
efter tillfredsställelse av andra..
olikfärgade själar som lever
på samma jord under samma
oändliga himmel och där vi
möts på livets ringliga vägar..
det enda jag kan göra är att
visa i mina handlingar att jag
vill strö rosor där jag befinner mig
hoppas på att inspirera andra
att också inse hur viktigt det är
att sprida goda snälla meningar
vi människor behöver det
mer än vad vi vill erkänna högt
jag har sett människor resa sig upp
och strålat som den vackraste ros
efter mina uppskattade ord
jag vill fortsätta sprida dem
så länge jag finns på jord..






mare