Se så nätt hon trippar på genom parken
Långa benen på väg mot ett givet mål
Under ytan finns viljan av härdat stål
Se så lätt hon promenerar på marken

Och se så lätt hon lurar patriarken
Han bjuder henne att dricka ur sin skål
För brann sådana som hon ofta på bål
Men nu syns inte en rispa i barken

Se så nätt hon rör vid hans utsträckta hand
Se så rätt det blir när hon dricker sitt glas
Hon är fulländad från skallen till tårna

Hon är fri och ledig ej bunden av band
Tänker inte på att allt kan gå i kras
När damm är allt som gömmer sig i vrårna