Jag som står där –
där borta i periferin.
In kommer du i förlegad krinolin
och han med självgod min.
Tvekar, veknar. Du ser mig icke.
Hjärtat haver tappat sin takt,
allt av värde finns i din makt.
Hud mot hud,
du tager en hand.
Smärta.
Jag som står här,
här borta i periferin.
Är det här jag hör hemma?
Försmäktar i längtan
och trängtan,
försöker finna en substans,
rotar bland arken.
Kan jag hitta mig?
Kan du?
Eller haver du mig redan glömt?
Var jag blott en bihandling bredvid ditt riktiga liv?
En bok vars blad du aldrig läste,
enkom bläddrade förstrött.
Dina ögon tindrar,
jag står på avgrundens rand –
här borta i periferin.