Jag sitter så tyst
Säger inte ett knyst
Jag pratar inte ens för mig själv längre
Jag går och jag går
Runt i ett spår
Och cirklarna de blir allt trängre

Jag orkar inte med mer negativism
Hjärnan har fastnat i fasans schism
Det är ett slags implosiv fascism

Snälla hör min bön och gör mig positiv igen
Hör min bön min vän och blås min glöd till liv igen

Jag längtar nog ut
Men trots ett beslut
Om handlingskraft så är jag fast i sörjan
Jag blundar för allt
Och tänker helt kallt
Att detta mitt slut kunde vara början

Jag vaknar upp helt slut på kvällen
Med blixtar av minnen från konstiga ställen
Jag räknar sekunder men hör aldrig smällen

Snälla hör min bön och ge mig perspektiv igen
Hör min bön min vän och blås min glöd till liv igen

Jag dricker ett glas
Och saknar exstas
Men inte så att jag ligger i natten vaken
Jag lagar min mat
Och diskar mitt fat
Och från bordet så ser jag fåglar på taken

Och min vilja den slumrar så lätt under huden
Jag ringer till Moses och reciterar buden
Skrattar lite rått åt var frukt förbjuden

Snälla hör min bön och ge mig lite driv igen
Hör min bön min vän och blås min glöd till liv igen