Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Världspoesidagen men också en dag vi måste rocka sockarna


De förtryckta

 

Hon stod inte ut,

med de osäkra minerna
de som sökte varandra bakom ryggen

En nickning, en gemensam överenskommelse

Att hon var den som inte visste,
var det ingen som bekymrade sig om

Deras värld var den rätta, den tillrättalagda 

Men visst visste hon, ögon stannar inte bakom ögonlocken,
de sprider sig för världen, sticker i ryggar och reser nackhår

 

Hon hör inte hemma där,
Där man tror sig veta, fastän inget vet

 

En dag...

Tog hon sin sanning och försvann
De blinda satt kvar med sina samveten
men låtsades som inget.




Fri vers (Fri form) av Maria Ingridsdotter Viklund VIP
Läst 83 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2019-03-21 17:05



Bookmark and Share


  Flicis VIP
Definitivt en wow- upplevelse under läsningen.

Verkligen genomtänkt skriven text och något som man kan läsa om och om igen. Samtidigt få en tanke om livet.
2019-04-25

  mare
Så bra!
2019-03-26

  Lars Hedlin VIP
Insiktsfull!
2019-03-24

  Vanja-Kristina
Klok dikt
2019-03-21
  > Nästa text
< Föregående

Maria Ingridsdotter Viklund
Maria Ingridsdotter Viklund VIP