Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Blott det brustna vet sitt hela

En suck av längtan mina rötter drar
djupt därnere under mull och tuva

Dess yvighet vet inga gränser
söker ivrigt den djupaste källa

Blott det brustna vet sitt hela
den lust som spänner vingen

Inget annat finnes än den heta längtan
bortom horisontens linje

Förlorad är hon i nattens mörker
skälver av det som skymmer
som långsamt tynger

Lusten tung som sten,
det tyngsta andetag

Först när gryningen nalkas
flyger hon högt och levnadsglad




Fri vers (Fri form) av Maria Ingridsdotter Viklund VIP
Läst 41 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2019-06-14 22:55



Bookmark and Share


  Per Teofilusson VIP
Plötsligt fick du/din dikt mig att minnas hur det kan kännas när man ger sig ut i kvarteren bland folk efter att man älskat med en man älskar. En mix av stolthet, styrka och brusande lätthet på en och samma gång; ett jubel och samtidigt en stentyngd. Tack för det! Det var länge sedan nu, och det var länge sedan jag kom ihåg det.
2019-06-14
  > Nästa text
< Föregående

Maria Ingridsdotter Viklund
Maria Ingridsdotter Viklund VIP