En suck av längtan mina rötter drar
djupt därnere under mull och tuva

Dess yvighet vet inga gränser
söker ivrigt den djupaste källa

Blott det brustna vet sitt hela
den lust som spänner vingen

Inget annat finnes än den heta längtan
bortom horisontens linje

Förlorad är hon i nattens mörker
skälver av det som skymmer
som långsamt tynger

Lusten tung som sten,
det tyngsta andetag

Först när gryningen nalkas
flyger hon högt och levnadsglad