Du är sockersöt i min mun kära du.
Som Samarkand är din aura.
Du svider som eld i mitt mellangärde.
Bara för den skull ser jag arken präntas
med saliga ord.

Och åter står kärleken på tå
under dadelpalmerna.
Om du bara visste hur ensamma
tankarna är i augustinatten.
Och hur desperat den nya
höstdagjämningen känns.

Det skaver och ilar hela tiden.
Vi fattas ett resolut steg
mot gemensamma tårar.
Men skratten har vi alltid

och saliga ord.