Ingen tillhör mig sa hon och berättade historier från underjorden
Jag har inget hem längre sa han och tittade bort från den sprängda tv:n
Varför gråter vi?
Och varför låter fågeln så sorgsen?
Till natten förs vi
En stjärna som lyser och gudarna ser inte oss längre
Om hoppet försvinner kanske vi kan få dem att leva igen
De glömda och bortförda
Till en ljus gestalt som syns utanför fönstret
Så sitter jag där och pratar om musik igen
Trummorna hörs och katterna sjunger i kör