Jag saknade ordet
Kände inte din sorg
Ser blommorna på bordet
Helt i min egen borg
Hade då planerat självmordet

När du fallit ut i gråt
Förstod inte att jag kunde såra
Så inte ett enda förlåt
Bokstavskombinationer du vill spåra
Du som var min enda livbåt

Tyckte ändå bara du styrde och ställde
Var helt ovetande om mina svek
Hjälpte aldrig att du stod och skällde
Allt ansvar som jag bara undvek
Var bara han som gick och drällde

Såg aldrig några brister
Ville bara vara som jag var
Var ju bara en av alla egoister
Kunde aldrig ta något ansvar
Alla tror dom sig var specialister

Kanske helt saknar empati
Har aldrig haft några hästar hemma
Som att man måste förstå ironi
Alla tror dom bara kan bestämma
Som alla andra så är jag inte felfri

Då jag kanske är en felande länk
För jag har inga så kallade gränser
Så jag passade inte in i ditt tänk
Kan inte leva upp till dina referenser
Passar kanske bäst på en parkbänk

Borde kanske då inte få finnas
Är bara en del av ett bottenskrap
Är liksom ingen man vill minnas
En del av ett samhälle utan kunskap
Så i jorden ska vi återvinnas