Precis där vid korsets fot
lämnar jag alla orosmoment
alla bekymmer som tynger
släpper taget & låter det falla
mina mänskliga krafter orkar
inte bära allt orkar inte ta hand
om inre packningens tyngd
böjer mina knän viskar hjälp
hjälp mig uppståndelsens fader
han ser in i djupet av min själ
förstår vad jag vill & sträcker
ut sin ödmjuka hand & jag tar
tag i den reser mig upp & känner
en oförklarlig lättnad & glädje
en stilla vind smeker min kind
kärleken vidrör mig & viskar
gå i frid flyg fri & fatta mod
blickar upp på korset
som lyser av kärlek







mare