Hon har just köpt sex fullmatade kassar

på Lidl och ser fram emot

en fridfull tisdagskväll

när hissen börjat gå

går också strömmen

som ett trollslag stannar hela universum

först likt en panikkänsla av

att missa sista bussen

hem till stan från mörkaste ödemark

dock i nästa sekund

då logiken träder in

men likafullt inga knappar funkar

icke ens anropsalarmet

inser Ingrid-Cecilia

hur hon knappast längre är på väg ut

ur varuhusets mardröm

ensam med en

osynlig spegel

kan hon inte ens springa

än mindre duscha

bort dessa kalla kårar

utan måste

förutom strax kissa i hisskorgen

sitta härinne på obestämd livstid

säkert tills bägge barnen

har vuxit upp, flaxat färdigt

och fått lika tunga kassar

som hon själv nu

bara det att hon slipper bära

dem mer

längtar redan att trängas med andra människor

och söka verkliga samtal

allt hon helst skjutit upp och stängt ute

suger nu i blodpumpen

men vad ska mamma ta sig för här

att knapra på

ostekt alaska pollock eller halvtinad bärmix

måhända spara till sista andetaget

mandelmint-nougatkakan, kanske något som har skal

att hålla sig ända till påska

i denna cell-sal

förvrängs Ingrid-Cecilias associationscykler

genom alltmer inrimmade val-kval

tills hon olidligt avsvimmad

återtar sitt hopp

återfår sin kropp

och vaknar naken hos maken

som vilken onsdagsmorgon somhelst