Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

singularis

himmelsblått utan samvete
når djupet
griper tag
slungar mig utför sällsamheten

talar till mig
tydligt otydligt
viskar sista ordet

ta stunden
innan grönskan
gifter sig med vardagen

låter blodet jämlikt blått
färdas med vinden
fyllas av det självklara

visar det sista vi känner
av förverkad kyla
och obrukbara möten


Fri vers av Max Poisé
Läst 236 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2020-03-31 09:07



Bookmark and Share

    Elisabeth Nilsson VIP
Många intressanta och spännande ordformuleringar i din fina dikt, som väcker funderingar.
2020-03-31

  ULJO
Så bra detta "ta stunden
innan grönskan gifter sig med vardagen"
2020-03-31

  Anya VIP
En text som känns. Faller särskilt för:
"ta stunden
innan grönskan
gifter sig med vardagen "
Tänker att det är nutiden. Innan sommaren.
2020-03-31

  wiria77
fint beskriver
bra valda rader
om saknad
om hopp
2020-03-31

  Marita Ohlquist VIP
Tolkar texten som ett vemodigt Farväl.
2020-03-31

    Lena Staaf VIP
Det blåa som en beskrivning av kyla? Eller något sällsamt vackert? Det blåa blodet, jämlikt, en medveten motsättning? Blått blod som icke syresatt jämfört med det röda?
2020-03-31

    ej medlem längre
Snyggt..
2020-03-31
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé