längtade aldrig till gryningen
för övertydligheten skulle minnas,
visa och hånle sin brutala sanning
just när det vackra vaknar till liv

handen förstår värme,
blickar kan översätta skönhet,
läpparna suktar efter beröring
och kroppen vill ingå fusion

så varför ska jag behöva minnas
och genomgå denna mentala revision

morgondagen är nu i överflöd bespottad,
den injicerar än mer syra i mina vener
och når snart hjärtat som fullständigt
brister och skär igenom härdad metall

när världen bara består av gråskalor,
ljud enbart formateras till moll,
ljus förvandlas till odefinierbar sörja
och liv bara består av överlevnad

så ska en gryning vakna
och ögon motvilligt öppnas

grymhetens ironi skär genom ådror
styckar upp kvarvarande rester
och kastar dem in i köttkvarnen

för att bevisa det självklara
trycka in budskapet djupt in i märgen
och basunera ut till resten av världen

att du valde någon annan