Tårarnas slippriga stenar

När ensamhets-tårarna lägger sig som slippriga
och tunga stenar i bröstet, då sjunker man ned
bland kvick-sandens envisa djup.
Ett hjärta blir så ängsligt och gömmer sig längst
inne i bröstkorgens ben.
En silverpingla ropar någonstans om frihet och ro
Anfådd står du och letar efter tiden
Den tid som skulle varit nu…
…Om du inte varit fången i tårars djup.

Copyright: Maria 2007


Ps 126:5
De som sår med tårar skall skörda med jubel.