flertalet vajar med vimplar i någons namn
där klubben för inbördes beundran delar färger
och bruset av vetskap beblandas med enradiga motiv
att övermakten styr över fotsteg

flertalet förundras av trohet till något som aldrig uppenbarar sig,
mer än till sin eget jags övertygelse när blixten slog ned på samma
ställe en andra gång

du kan fly hur långt du än vill
men slutligen når du samma plats
du flydde ifrån,
bara för att inse att priset för din tro
är samma som för att leva

det finns något vackert i smyckade vyer
de förmedlar precis just det rätta
en trygg plats att stå på
och en sällsam brygga att vandra ut på

alla har rätten till sitt eget sinne
vem du vill sälja det till är enbart upp till dig
ingen äger rätten att ifrågasätta
så länge olikheter respekteras hela vägen ut

och det går åt två håll