i sorgens spår gror saknad i
det som en gång målade alla bilder

en förening av ett du,
ett jag i symbios och harmoni

vi kan flytta helheter närmre
men inte förstå varför allt måste ta slut,
få ett slut,

när slutet upphör föds en ny början
likt ett frö som väntat på ett liv
som visar sig vara den fantastiska skillnaden
mellan ett då och ett nu

allt som lever
måste få ett slut

annars skulle det aldrig kunna leva,
skratta, njuta och berusas av det vackraste av liv

så räds inte avslutet,
frukta inte avgrunden
titta heller inte bakåt

så kommer du upptäcka
att du lever för varje minut,
alla sekunder

av ditt liv