Det som döljer sig i skuggan
När skymningen har lagt sig
Bara väntar på första tuggan
Som om jag vore en saftig pastej
Rädslans för det oundvikliga ska ske
Insvept i dödens andedräkt
Som en dreglande hund likt gelé
Tankar snurrar som en fläkt

Är det ödet som står skrivet
Det som kan läsas mellan rader
Inget är någonsin överdrivet
Innanför alla uppbyggda fasader
Hoppar mellan tidens alla rum
I sanningens kanske sista minuter
Ligger i sängen alldeles stum
Hör hur det invändigt bara tjuter

Tiden som har hunnit ifatt
Du måste ändå mig förlåta
Då det är tack och godnatt
Är för rädd för att ens gråta
Tanken att aldrig vakna mer
Känner all världens skräck
Knäpper händerna och ber
Vaknar sen svettig och näck