Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

utanför den tredje dimensionen

tidsramen flyttar tanken och kolliderar
med den enda vetskap jag äger
att jag andas för att jag lever och jag lever
för att jag andas,

men brytpunkten är när molnen stannar,
när regndropparna aldrig träffar mark
värmen plötsligt kyler
och verkligheten överöser själen med lögner

inget är flyttbart mellan de yttre molekylringarna
men ändå står jag där finfördelad mellan två utgångar,
i ett ingenmansland där tiden ännu är en böjbar faktor
och ljuset något som kan filtreras genom minnen,

explosioner förändrar,
uppvaknanden, förnyar
kursändringar, skapar

och nu ställs allt på sin yttersta spets
och omkullkastar alla naturlagar, allt som
är inlärt och etsat

är fast mellan två dimensioner där ett inget kan betyda allt
och betalningen för att överhuvudtaget forslas tillbaka till ett
liv där gräset är grönt och solen värmer,
molnen rör sig på himlen och dag alltid övergår till natt

är att aldrig någonsin träffa dig....

det kommer aldrig ske




Prosa av Max Poisé VIP
Läst 62 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2020-07-01 16:53



Bookmark and Share


    Elisabeth Nilsson VIP
Att bryta isär texten och finna dess mål och riktning ger flera tolkningar. Det gör texten spännande och intressant.
2020-07-03

  Lena Staaf VIP
Jag får en bild av ett slags vägskäl, en villrådighet, att något nytt och främmande är på väg. Jag tänker mig en samhällsutveckling eller annan stor förändring i livet. Men så kommer något på slutet, ett Du.
2020-07-01

  Cikoria Blå VIP
Det är något som lockar i texten.
Jag läser om och fattar inte så mycket.
Känslor är lidande - ibland.
Oväntade vändningar kommer att finnas både i dikter och i livet.
2020-07-01

  Schwanengesang VIP
Efter lite Descartes i ny tappning får vi följa en monolog, självskådning som ger sig ut på ett sökande. Dikten finner till sist sitt föremål och samtidigt riktningen i ett "Du". Det väcker ett intresse och öppnar för tolkningar.

Titeln "utanför den tredje dimensionen" leder givetvis tankarna till ensamhet; att befinna sig utanför ett "Vi". Det gäller att hitta stödben här i läsningen för den är inte lätt bland dimensioner och explosioner, den stiger väldigt högt.
Oavsett vad den egentligen handlar om, relation eller spegelbild, minnen eller framtid, så stannar jag vid den sista meningen som välter dikten. I sitt minsta lilla manifest så blir allt tidigare sagt svagt, känslan som stannar kvar är både uppriktig och trotsig.
2020-07-01
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé
Max Poisé VIP