förfallets tydlighet står upprätt med ramar
vittnar om vattnets riktning och flödets mening,
medan ljuset är det enda som fortsätter skapa liv

minnet filtrerar de mörka tankarna och målar upp
en fasad som tydligt förvanskar

den är ljuv som en midsmommar bris
vacker i sin renande lögn
och vit som oskulden i sitt sköte
utan att kräva något åter

livet kan vara ett helvete att leva
men oerhört underbart att minnas

att låta doftexplosionerna mötas i en minneskavalkad
där livet framstår som en kuriös berättelse
är en mirakulös händelse

trots att ingången till minnespalatset är igenväxt
förmultnade träramar över trasiga fönster
unken lukt som utsöndrar mykotoxiner
och porerna frodas av långsam överlevnad

är minnet en propagandamaskin av vackerheten personifierad,
där prisman är avskild all form av mörka nyanser

i minnet är jag lycklig

i minnet är vi lyckliga