När natten nalkas
ligger min kropp
på en mjuk madrass
med vitt underlakan
hör tomhetens mäktiga
tystnad eka
mellan väggar med vackra
tavlor köpta på loppis
dyrbara litografier
som ingen förstod sig på
mer än jag med rikt sinne

andas frisk vind från fönster
öppnat lite på glänt
ser månen som är nästan full
jag är nykter denna söndagsnatt
som de flesta andra nätter
den gröna bäddsoffan är numera
tom på människor
diskmaskinen har stannat
med ett dån öppnat luckan

lägenheten är ljudisolerad
grannarna tysta
barnen sover sött hoppas jag
skola i morgon kanske
gardiner eller inte
nattens återkommande fråga
som aldrig får ett svar
slänger av mig täcket
min tandlösa hund sover djupt
älskar när han pratar i sömnen

är det nu jag ska sova?