I en båt på öppet hav
Vågorna som svepte fram
Då vi föll över bord
Vi dränktes i kärlekens rus

För där i stormens öga
Fördes vi sakta emot varann
Vi höll så hårt om varandra
Lyckotårar rann ner för kinderna

Då himlen öppnade upp sig
Inga ord behövdes sägas
Vi gav varann värme i natten
Ensamheten ett minne blått

Ödet fanns i våra händer
Det var du, det var jag
Som om vi alltid vetat
Inget kunde så slita oss isär