Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
2020.12.24 torsdag


Mer än för en stund sen

 

Jag behöver dig nu mer än för en stund sen älskade. Men det är den där tunga sorgen jag bär på. Som att inte se nån framtid. Men vi håller oss vid liv. Jag vet inte hur längre. Eller varför. Varför måste jag vänta så länge på livet? Ser ingen mening med det längre. Jag går och kommer ensam. Satanslivet på jorden.

 




Prosa av Mats Kitok-Lundmark VIP
Läst 242 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2020-12-24 16:52



Bookmark and Share


  Solweig Jansson VIP
Man känner din sorg utan att veta vad som hindrar dig att leva livet, att vara tvungen att vänta - bra gestaltat !
2021-01-18

  Peter G VIP
Tunga och ärliga rader. Precis som livet kan vara och det är inte alltid vi har möjlighet att själva välja; att vänta på livet är som det värsta straff, ty samtidigt springer tiden bort från oss. Det är en prövning många gånger att vara människa, som självklart ser olika ut för olika individer.
Ensamhet kan så lätt bli en börda, ett ok och friheten kan vara svår att se.

Fin text!
2021-01-02

  Maria Sundelin VIP
Känns
2020-12-30

  Blått Norrsken VIP
Tunga rader att läsa men väl skaldat. I dess äkthet en känsla som drar ner i något innerligt av en stor uppgivenhet och sorg som blivit till ett stagnerat mörker.
2020-12-25
  > Nästa text
< Föregående

Mats Kitok-Lundmark
Mats Kitok-Lundmark VIP