Glöm att du en gång försökte, i hopp om att finna din lycka
Glöm att du trodde på dig själv och på fantasin
Glöm att du levde för kärleken


Pojkarna gråter i förtvivlan för att de ska välja fel


Och de vänder ryggen åt det som det som de hoppades på att hitta trygghet i


Men om de en gång tvivlat på att på att finna lycka så kommer de bara att finna skräck


De kommer aldrig att förlåta sig själva


För att det sumpade allt








Men var tar regnbågen slut?

Och vad innehåller skatten?

Ska man våga leta?