Sjukdomens fall
I ett inre kall
Som ödets ironi
Känslan av att bli fri
Att få lugn och ro
Utan framtidstro
När sanden börjat sina
Skuggorna i vinden vina
Sista gången det klingar
Känslan av att få vingar
Klockorna börjar ringa på håll
När du så miste all kontroll
Stadens gator är nu tomma
Allt en dag ska åter blomma
När cirkeln åter ska slutas
Inget bör så förskjutas
För vad är rätt och riktigt
Aldrig glömma vad som är viktigt