Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
I tillägnan


bland vintergäck och månskenskardinaler

fältsparvar och tussilago

vintergäck och snabbvingade månskenskardinaler,

jag ser stråk av vår i er blick

 

invid randen

i gränslinjen mellan luftens värma och marken där vi går

väcks dofterna och hågkomsterna

 

det finns en strimma av dig

i den solvärmda myllan

där jag planterade kärleksört sommaren därpå


och den mörka jorden lämnade sina sorgkanter

under mina naglar och inombords

de målar konturerna av det outtalade

ett skalv och en saknad som jag skyler

och som får samsas med kontrasterna av sprittande vårsång

 

mellan våra lungor bor ännu ett skred

ett födsloskri jag gömt och tvekar att minnas

 

där pockar ännu korpar på sin uppmärksamhet

och skatorna tittar nyfiket efter allt som blänker

vaksamma med sin orädda blick glidflyger de rakt in i vår sorg

 

hur detta skalv kan rymmas i min kropp vet jag inte

men jorden är varm när den rymmer mellan mina fingrar 

när den oupphörligt silas mot det osagda

 

och jag känner tomrummet av saknad

när myllan möter din blick

 




Fri vers av © Birgitta Wäppling VIP
Läst 224 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2021-05-02 12:23



Bookmark and Share


  Monica Lindgren VIP
Mycket vackert om sorg!
2021-05-06

  Ulf Carlsson VIP
En dikt full av liv, hopp och "värma" trots sorgkanterna!
Den långa rubriken ser knepig ut.
2021-05-02
  > Nästa text
< Föregående

© Birgitta Wäppling VIP