jag inbillar mig att det spelar roll mina
grejer omsorgsfullt hopvikta på vänt som
att de någonsin kommer att nystas upp som
att det en dag rider in en snubbe som letat
efter grejer på hög.

jag skriver mina dikter sparar
uttryck och sinnesstämningar som
andra samlar kvitton.

jag blir aldrig någon Karin men
kanske gör det inget jag
måste hitta fred i att vara
ordinär jag
är ändå obeskrivligt rädd för hästar.