Skarprättaren
åt fläsk med
sin slöa kniv

Därför att det
gick bra ändå

Hämtade sig
aldrig från sitt
sista hugg

Drattade på ändan
i gisten eka efter ett

nappa-tag med slagträ
och storgäddan i sjön

Som avgick tillfälligt
med segern i behåll

Medans
Skarprättar'n med
sina saknade öron.

Slutade sina dagar
där ute i sjön

Behövde aldrig hugga
till mer.

Och lilla Maja-Lisa lade
en krans av Prästkrags
blommor på hans bröst
som tröst,vid begravningen

Det var trots allt hennes
ende men surmulne far

Vet ej om det var sämre
eller bättre förr. ..?

Men nu springer små
-pojkar omkring och
"Skarp-avrättar" var
och varannan dag. ..

Med sina öron ett tag
till i behåll. ..

Men med ytterst lite
förstånd däremellan?