Omgiven av själar

Ett obrustet leende

Ty inombords

går du striden för ditt liv

Pulsen dunkar än

Blodet pumpas än

Soluppgång som solnedgång

I leendet ryms sorgen

I sorgen gömmer sig sanningen

I sanningen accepteras slutet

Sagan inte nära vägs ände

Ändå snart över

Men din vandring fortsätter

för varje dag själarna är vid dig

för varje dag som pulsen låter dig känna ditt hjärtas slag

Förlängs striden

I vakuumet mellan livet och döden

Balanserar du på livets yttersta spets

Ännu en sol reser sig

O

Du