En ton där romartiden
möter det Bysantinska
som omvandlar sig
till det Ortodoxa
Väldet

Vildvuxen oregano
doftar i bergsluttningar

Mot det fallfärdiga
Klostret som ännu
lever med sina tankar
Om Gud likt ett spjut

Med myrrasvängande
rökelse in i människors
emottagande sinnen

Och så påstår några
Experter att gårdagen
är död o begraven men

Uppgrävd till passande
Nutida åsiktsteologer

Kanske är det bara
Framtiden som ständigt
Är död,tillfälligtvis

För att nuet skall orka
leva vidare bland de
oemotståndligt över
-levande Oregano
buskarna klängande
Bland sprickskrevor

Upprepande sig
med
solvarm nektar

Från tidernas begynnelse.