Var människa ska väl ha
rätten att själv få välja
sitt sällskap till livets slut.
Att bli gammal är ej lätt
när andra tar bort ens rätt
till de djur man haft förut.
Katten som i famnen låg
kommer man alltid ihåg
när man tvingas flytta ut.

Pga sjukdom som gör att
man ej får ta med sin katt
till hjälpinsatsernas husknut.
Inte heller maken som
får vård någonstans inom
ramen för biståndsbeslut.
Eller hustrun som blir kvar
hemma fast man gifta var
i ett halvt sekel. Blott tabut.