här står vi tillsammans
det är
dagdrickandet
som inte bär sig
spraymålade sprickor
i golv tapet hjärta
och du som inte orkar
räkna dina steg längre

deras stad
sundsvall i kyla
det är tydligt
för alla som sett dig
eller känt dig
att du inte klarar så mycket mer
så försök bara
att andas igenom det ögonblick
då allt
försvinner ifrån dig

det är mycket att be om
och jag är så ledsen
för att jag inte kan hjälpa dig

det spelar kanske ingen roll
folk är ändå så ensamma
runt oss

och utanför
ett mausoleum
utan några vi älskar
i det

sen sitter vi två här
tillsammans
på familjemiddagar

söndra
och härska

du får översätta mig
eller tvärtom
det är inte världar som kolliderar
bara människor som tittar
åt olika håll

och jag som hela tiden
var så säker
på att du var galen
och du som var så säker
på att du var jag

men allt är förändrat
nu är han borta
och vi lyckas inte runda
att någon annan fortfarande
verkar bestämma
längden på repet

är vi ens något
att räkna med?

hur det än är
så ber jag dig
ge inte upp på mig
vi har alltid imorgon
även om det så här långt
skitit sig varje gång
vi försökt

men hos vissa finns det
en särskild punkt
som kroppen inte
kan komma tillbaks ifrån
och jag svär
det handlar inte om död
utan bara om liv

i mars sjösätter dom båtarna
ivrigt
vid pålsundet
liljeholmensviken fryser inte i år

du och jag stannar upp
vi tar en taxi från lägenhet till lägenhet
och någon ringer
eller så sitter jag där bredvid
jag kan inte minnas
men han viskar
att döden är ingenting
men månaderna innan