i mars
tre år efter sorgens år
inuti
så gömmer hon hela vårt Stockholm
inuti

mitt i den hårda vinden
mellan tårarna
vinkar hon hej
till någon bekant
och hennes andra hand
är krampaktigt kvar i min

bredvid
i mitt liv
skuggan och solen
hela föräldrarskapet
är ordningen återställd
eller förändrad?
hursomhelst
har du blivit längre
och snällare
men klarar dig inte utan min hjälp

pappa
han väger ingenting nu
slut på gravitation
och han tittar inte uppifrån
inte nerifrån
utan från sidan
som en riktigt människa
ibland en ängel
vissa gånger något annat
jag älskade honom
varje sekund han levde

och hösten 2021
jag var så ensam då
inte lika mycket nu
Stockholm ljusnar äntligen
och vi kan knappt tro det
men det händer igen

i brytpunkten mellan årstiderna
hon som får mig att andas lugnt
lägger armarna runt min hals
följer mig åt vilket håll som helst
oavsett vad jag förstör

här
bland gravplatser
minneslunder
firande studenter

och inuti
flyger vårt Stockholm förbi
inuti

från högdalstopparna
eller norra tornen
som kinesiska drakar
på väg mot himlen
eller till ingenstans
och i den hårda vinden
passerar vi i tysthet
människor
som förlorat allt

i bilen och värmen
ser vi motorvägens pojkar
som sover i bullret och lugnet
munnarna är skitiga
men ögonen glänser
kan någon bara plocka upp dom
eller är alla på väg nånstans?

och det som är svårt att förstå
är södra station
centralen
odenplan
olaus petri
maria
fan å hans moster
alla kalla kyrkor och tåg
ser likadana ut
för nån som bara försöker hitta hem
på något sätt

samtidigt bara för oss
inuti
så gömmer hon hela vårt Stockholm
inuti