jag har sprungit i cirklar så länge
låtsats vara mig själv
tröttat ut hela stadens rödhakar
med min vakenhet
grannarna hummar med
genom hela gryningen
tills känslan av morgon
är borta för alltid

du vet att jag hatar att vara ensam
jag önskar jag hade fel om mig själv
så jag skulle klara mer
för dig

men datumen byter ljus nu
och rutinerna blir lösare
i kanterna
i mitten
i kärnan
i periferin

så du var uppe hela dagen
skrek på matteus
markus
lukas
och johannes
de skriker inte tillbaka längre

vännen
du har inte blivit mer ensam
det är bara ditt hem
som bytt skepnad

-
för vissa
är födelseattesten
skrivna i blyerts
-

tusen år av arvsynd
en del gemenskap
mest skuld
din tro har falnat
den har prövats
den gav upp
men det är den det är fel på
och inte dig

händer på täcket
händer under täcket
dubbel skam
miljontals systrar
ensamma i ögonblicken
tillsammans i erfarenheten

pappa sa
att det är en värld byggd av män
för männen

ja

ridån har fastnat i taket
och på de stora reklamskyltarna
norr om upplands väsby
står det att slutet är nära