Mörkret omsluter mig som ett täcke
Likt en sky av ångest, tyst och blek
Min själ är tung, mitt hjärta sargat
Jag famlar efter ljus, fast det är natt

Jag tänker på dig och min syn blir blind
Av tårar som rinner nerför kinden
Du är inte längre här, men ändå närvarande
Ditt minne lever kvar, ständigt påträngande

Jag söker tröst i tanken på vad som var
Men smärtan är som ett sår som aldrig läker
Jag försöker att glömma, men du finns där ändå
I mina drömmar och mina innersta minnen