ljudlöst ropar jag i natten
i en värld där tystnad råder
sökandes efter svar och förståelse
i ett tomrum där ingen bryr sig

orden flyger bort med vinden
som vindspel utan melodi
jag är en röst i mörkret
förlorad i den anonyma symfonin

frågorna fyller mina lungor
letar efter ett öppet hjärta att fångas
men tystnaden svarar i ekon
och jag frågar mig, skulle någon bry sig?

i ensamhetens dimma jag vandrar
en själ som söker tröst och närhet
i en värld som blundar för min existens
och undrar, skulle någon älska mig?